Det blev en liten promenad. Sen blev det språngmarsch hem för att hämta bilen och samtal med SOS. Maken mådde inget vidare och om det hade varit vanligt gnäll hade jag köpt det men denna gången var det inte ok. Är det någon jag känner väl så är det min luns till make! Ambulans hämtade upp halvvägs till Lund och EKG togs direkt på plats. Ingenting. Jag körde ner H till älskade M för barnpassning, hon var snäll och erbjöd sig, eller snarade tvingade mig till det. Sjukhus och akuten är ju ingen plats för en 3-åring precis.

Tester togs på maken och efter x antal timmar fick han en datortomografi. Svaren var vaga så han ska tillbaka i morgon bitti. DRYGT!

Vi var hemma vid 20. Trötta, hungriga och med en liten buskille som inte riktigt vet vad som hänt. Skitjobbigt! Tack för att man har vänner som ställer upp i alla lägen! Vad hade jag gjort utan dig...?

Jag har varit så orolig och alla har försökt lugna mig men stressen sitter där djupt inrotad. Senaste tidens strul har väl pressat mig trots att jag försökt förtränga det. Tårarna är inte långt borta och klumpen i magen bara växer. Varför? Vad är det? Oroar jag mig i onödan? Nämde jag att jag HATAR sjukhus?! Bara död och elände, oro och smärta som finns i väggarna där...

Utan dig är jag ofullständig, trasig och totalt meningslös. Du är mitt allt!

Over and out!

 

kicki

19 juni 2011 21:33

ajaj, hemskt! pumpen, inte roligt =(
*krmarr om*

http://kaa.bloggplatsen.se

caisisen

19 juni 2011 21:52

Förhoppningsvis INTE pumpen utan lungorna. Får besked i morgon... Men väntan är värst :(

Kramen och tack!

 

Kim

19 juni 2011 21:45

Stackars lilla gumman!!!

Ovissheten är så hemsk, och vi är så bra på att fantisera ihop de värsta scenarior, och oftast helt i onödan!

Hoppas ni kan sova gott i natt och att ni får ett bra och lugnande svar i morgon!

Att dom skickade hem honom får du ta som ett bra tecken.

Stor krammmm!!!

http://varmt.bloggplatsen.se

caisisen

19 juni 2011 21:49

Mest synd om maken. Jag kommer nog sova som en stock fast med ena ögat öppet. Hoppas bara HAN sover i natt...

Tack för omtanken och kram tillbaka!

 

Ann

19 juni 2011 22:21

Snälla vännen... usch vad jobbigt att inte veta...
Försök att sova så gott det går och hoppas att maken din gör det också.

Styrkekramar *kraaaam*

http://annrosdahl.bloggplatsen.se

caisisen

19 juni 2011 22:32

Tack Ann

Kramen tillbaka

 

Åsa. W

19 juni 2011 23:19

Usch vad jobbigt. Håller tummen för att det inte är något allvarligt trots allt. Och du, mitt i din sjukhusvånda så försök tänka på att sjukhus även betyder liv och oändlig lycka. För du har väl fött dina barn på sjukhus :) Kram!

caisisen

20 juni 2011 00:15

Sant Åsa! Men det är skillnad på KK och akuten... Har jobbat tillräckligt på både IVA och HIA och sett för mycket av baksidan. Sen är ju akuten ett ställe som nästan bara "är elände", förra gången var det ju trafikolyckan :(

Tack för omtanken! Era kramar är guld värda!

 

Tina

20 juni 2011 00:05

Massa styrkekramar till er!!

caisisen

20 juni 2011 00:16

Tack Tina!

Kramar tillbaks!

 

Stina

20 juni 2011 10:12

Nejmen fy vad jobbigt och otäckt !
Styrkekramar kommer från oss !

http://billiejean.bloggplatsen.se

caisisen

20 juni 2011 10:39

Tack vännen!

Kram tillbaka!

 

Sarah

21 juni 2011 10:06

Nej men fy :((( Stor kram ifrån mig!

http://chanellie.bloggplatsen.se

caisisen

21 juni 2011 10:34

Tack Sarah

Ja nu får det banne mig vara slut på allt elände för oss allihop!

Kramen

 

Maria

22 juni 2011 21:54

Caisa, jag ställer ALLTID upp, synd bara att Klara inte var hemma för det verkade som H upplevde mig som halv :D Hoppas vi kan ses snart. KRAMKRAMKRAM

http://madebymiamarian.blogspot.com

caisisen

22 juni 2011 22:24

Hahaha! Du är alltid komplett i mina ögon darling :) Sen under rådande omständigheter så var ALLTING aningen förvirrat. Men vad Hugo tyckte var värst var att inte Klara hade eget rum... Eller att ni hade ETT rum! En etta håller inte gumman. Hoppas att er boendesituation löser sig snabbt nu! Jag (vi allihop, även mina föräldrar) håller alla tummar för dig nu!

Kramen!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag tror att alla föräldrar känner igen sig när jag skriver om detta ämne. Bästa bortförklaringen i min viktresa hittills har varit just att jag inte hinner. Mat ska lagas, barn ska iväg, det måste städas, föräldramöte, jobbet, djuren, osv, osv. För ...

...är inte alltid min grej. Jodå! Jag var supertaggad efter nästan en veckas väntan på halsont och TID till nytt träningspass. Så idag tog jag dottern med mig och knallade bort till gymmet, bara för att inse att vi inte kom in. Det krävs "tags" som m...

  Arkivbild sept -11   Nöjd med resultatet! Har bestämt mig för 14-dagarsvägning och -2,4 kg på nästan 2 veckor är helt ok. Har bara "hunnit med" en riktig träning men vi kör igång på riktigt nästa vecka. Veckan som har varit började med styrke...

Julklappsdax! Sitter i bilen på väg mot Ystad Saltsjöbad. Utan barn. Utan måsten. Med min älskade make. Ett dygn av sinnesro och lugn. Puss på er! OVER AND OUT!...

...no gain! Träningsvärken börjar komma krypande. Jag har saknat träningsvärk insåg jag nu. Någonstans inom mig så finns det en liten sadist :-) Sovit skit i natt. Å så snö-massa snö? Varför? Längtar till våren men just nu räknas varje dag för ...